AI-bilder eller fotograf? Så väljer ditt företag rätt 2026

Kort svar: när bilden ska visa er verklighet, alltså era medarbetare, era lokaler, ert event eller er produkt, är en fotograf det säkra valet. Ett fotografi registrerar något som faktiskt hänt, avtalet med fotografen reglerar rättigheterna, och så länge ingen har manipulerat bilden med AI på ett vilseledande sätt behöver du inte fundera på märkningskrav. AI-genererade bilder kan se fotografiska ut, men de saknar ursprung, saknar i regel upphovsrättsligt skydd och kan sedan augusti 2026 kräva märkning om de liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan framstå som äkta.

Men varför spelar ursprunget så stor roll när bilderna ändå ser likadana ut? Det är där det blir intressant. Vill du veta vilka bilder som säljer bäst har jag jämfört hur AI-bilder och fotografi påverkar konverteringen i ett separat inlägg. Här handlar det i stället om ursprung, rättigheter och märkning.

Fotograf Michael Steinberg
Visa företaget som det verkligen är
För företagsbilder av medarbetare, lokaler och event hjälper Michael Steinberg företag att skapa visuellt innehåll med fotografi.
Se företagsfotografi

Viktiga insikter

  • Ett fotografi dokumenterar, en AI-bild föreställer.

  • Ingen upphovsrätt utan människa. Om ett AI-verktyg har skapat hela bilden saknar den enligt PRV upphovsrätt, och enligt KLYS och Örebro kommun kan andra då använda den.

  • Märkning kan bli ett krav. Sedan 2 augusti 2026 omfattar AI-förordningens krav på transparens AI-bilder som liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan framstå som äkta.

  • Förtroendet står på spel. Svenskarnas motstånd mot AI-material i reklam har ökat sedan 2024.

  • AI fungerar bäst som verktyg i processen, till exempel för skisser och moodboards inför en fotografering.

Innehållsförteckning

Vad är egentligen skillnaden mellan en AI-bild och ett fotografi?

På skärmen kan skillnaden vara osynlig. Däremot är den avgörande i allt som händer runt bilden. World Press Photo konstaterar att generativa AI-verktyg inte kan skapa fotografier, utan väl fotorealistiska bilder som människor lätt tar för riktiga foton. Ett fotografi uppstår när ljus träffar en sensor eller film. Det är alltså ett avtryck av ett fysiskt ögonblick.

Jämförelse mellan fotografi och AI-bild

Mediemyndigheten går ännu längre. I sitt lärarmanus om AI-bilder och fotografiets sanningsanspråk beskriver myndigheten att en AI-bild med fotografiskt uttryck har lika lite med verkligheten att göra som en blyertsskiss eller en akvarell. Problemet är att den kan få betraktaren att tro att något har ägt rum. Myndigheten använder dessutom begreppet promptografi för bilder som efterliknar fotografier och som AI-verktyg skapar utifrån textinstruktioner.

Vad betyder det här för dig som marknadschef eller kommunikatör? Jo, att frågan inte främst handlar om estetik. Den handlar om vad bilden påstår. Ett porträtt av er VD påstår att det här är er VD. En bild från er kickoff påstår att den här kvällen hände. Så fort bilden gör ett sådant påstående behöver den ett verkligt ursprung för att hålla.

Förtroendet är den verkliga valutan

Tänk dig att en kund upptäcker att “teamet” på er karriärsida aldrig har funnits. Vad händer med trovärdigheten i resten av kommunikationen?

Svenska konsumenter är redan vaksamma. När Novus för tredje året mätte attityderna visade undersökningen om AI i kommunikation att fler fortfarande är negativa än positiva till AI-producerat innehåll i samtliga områden, även om andelen positiva också har ökat. I reklam och marknadsföring har dessutom de negativa attityderna ökat mer än de positiva sedan 2024, så motståndet är starkare nu än när mätningarna började.

Samtidigt finns det saker som ingen modell kan generera. Svenska Fotografers Förbund beskriver i krönikan att AI kan mycket, men inte att känna hur fotografens styrka ligger i att bygga förtroende med en person, improvisera när något oväntat händer och fånga stunden som bara finns där och då. Det är precis det som gör att en anställd slappnar av framför kameran, eller att fotografen fångar en talare på scen mitt i den gest som sammanfattar hela budskapet.

Därför kopplar vi bildval direkt till affärsresultat. Läs gärna mer om varför professionella företagsfotografier ökar konverteringen och hur du arbetar med bilden som strategi.

Vem äger bilden? Upphovsrätten som många missar

Här kommer en fråga som få ställer innan de publicerar bilden: kan någon annan använda den?

Enligt PRV:s frågor och svar om upphovsrätt har du ingen upphovsrätt till en bild som ett AI-verktyg helt har framställt utifrån en textinstruktion, eftersom upphovsrätt kräver en mänsklig skapare som gjort fria kreativa val. Användarvillkoren i verktyget avgör i stället din rätt att använda bilden.Kulturorganisationernas samarbetsorgan KLYS skriver i sina rekommendationer om generativ AI att AI-assisterat material kan bli ett verk om en människa varit tillräckligt delaktig, och rekommenderar rutiner för att granska att materialet inte bygger på skyddade verk utan tillstånd.

Örebro kommuns riktlinjer för AI-bilder beskriver konsekvensen tydligt: andra kan kopiera bilder utan upphovsrätt och använda dem i sin marknadsföring, och den som tagit fram en AI-bild ansvarar för att den inte gör intrång. Riktlinjerna påpekar också att myndigheter kan klassa det som bedrägeri att utge sig för att äga en helt AI-genererad bild. Riktlinjerna påpekar också att myndigheter kan klassa det som bedrägeri att utge sig för att äga en helt AI-genererad bild.

Ett fotografi beställt av en fotograf fungerar annorlunda. Upphovsrätten finns hos en människa från första stund, och avtalet reglerar användningsrätten: var du får använda bilderna, hur länge och i vilka kanaler. Dessutom vet du hur bilden kommit till och slipper ovissheten kring vad någon har tränat ett AI-verktyg på.

Vem äger bilden? Upphovsrätten som många missar

Märkning och ursprung: vad gäller sedan augusti 2026?

Sedan den 2 augusti 2026 gäller transparenskraven i artikel 50 i EU:s AI-förordning. Enligt Sveriges Kommunikatörers guide till AI-förordningen ska den som använder AI-verktyget märka AI-genererad eller AI-manipulerad bild, video och ljud när innehållet utgör en deepfake. Brand Marketing Sweden förklarar i sin genomgång av märkningskraven att det gäller innehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och felaktigt kan framstå som autentiskt. Det finns alltså inget krav på att synligt märka allt AI-material. Enligt Brand Marketing Swedens genomgång av kommissionens vägledning från juli 2026 handlar det om risken att vilseleda. Du kan behöva märka en AI-genererad produktbild som får produkten att se bättre ut än i verkligheten, och detsamma gäller ofta AI-genererade personer. Färgkorrigering eller en AI-bakgrund bakom en riktig produkt kräver normalt ingen märkning.Vägledningen är kommissionens tolkning, och ytterst avgör domstol.

Örebro kommun går i sina riktlinjer ett steg längre och avråder från fotorealistiska AI-bilder med människor som betraktaren kan ta för verkliga, identifierbara personer. Är du osäker på om kraven gäller en specifik kampanj bör du stämma av med en jurist som arbetar med marknadsrätt innan du publicerar.

Kan man se om en bild är AI-genererad?

Inte säkert med blotta ögat. Därför växer intresset för digital proveniens. Fotografen Jonas Berg skriver i en krönika hos Svenska Fotografers Förbund Digital proveniens förbättrar förtroendet, hur Content Credentials, byggt på standarden C2PA, registrerar ändringar i bildfilen och om generativ AI har använts. Med andra ord blir bildens historia spårbar, och för ett fotografi är den historien din starkaste tillgång.

AI-bild eller fotograf: jämförelse för företag

KriteriumAI-genererad bildFotograf
UrsprungSkapad utifrån en prompt, inget ögonblick har ägt rumRegistrering av en verklig plats, person eller händelse
UpphovsrättSaknas enligt PRV om bilden helt skapats av AIFinns hos fotografen, användningsrätt regleras i avtal
MärkningKan krävas om bilden liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan framstå som äktaKrävs normalt inte, så länge bilden inte manipulerats med AI på ett vilseledande sätt
Era riktiga medarbetareKan inte visas utan att bilden blir en konstruktionVisar exakt vilka ni är
Event och ögonblickKan bara föreställa en händelseDokumenterar det som faktiskt hände
Förtroende hos mottagarenMöter växande skepsis i reklamBygger på att bilden är sann
Unikt uttryckRisk för likheter med andras bilderSkapas för ert varumärke och er miljö

Ser du mönstret? Ju närmare bilden ligger er identitet, desto starkare blir argumenten för en fotograf.

Så använder du AI smart, utan att tappa äktheten

Betyder det att AI saknar plats i bildarbetet? Inte alls. Däremot gör den mest nytta före och efter kameran, inte i stället för den. SFF:s yrkesundersökning från 2024 visar att många fotografer ser AI som ett komplement för retusch och arbetsprocesser snarare än en ersättning.

Ett arbetssätt som fungerar väl ser ut så här:

  1. Skissa idén. Använd AI för moodboards och ljusreferenser så att alla i projektet ser samma bild framför sig.

  2. Planera fotograferingen. Bestäm miljöer, personer och användningsområden. Vår guide för att planera en effektiv fotosession hjälper dig att komma rätt från början.

  3. Fotografera verkligheten. Era medarbetare, era lokaler, era produkter.

  4. Efterbearbeta med omdöme. Retusch ska förstärka, inte förvandla.

  5. Bygg en bildbank. Med en bildbank för företag har ni alltid äkta material redo för nya kanaler.

För byråer och marknadsavdelningar som vill kartlägga hur AI faktiskt används internt kan en bedömning av AI-mognad i byråer ge struktur åt arbetet med verktyg, risker och rutiner.

Så ser vi på AI-bilder och fotografi

Vi arbetar varje dag i gränslandet mellan bild och digital strategi, och därför ser vi båda sidorna. AI är ett kraftfullt verktyg i planeringen, men när ett företag ska visa vem det är finns ingen genväg förbi verkligheten.

När vi fotograferar en ledningsgrupp, en personalstyrka eller en scen på ett event skapar vi något som ingen modell kan återskapa: bilder av just era människor, i just er miljö, i ett ögonblick som faktiskt hände. Det är den sortens bilder som bär ett varumärke över tid.

Eftersom vi kombinerar fotografi med innehållsstrategi och SEO tänker vi dessutom på hur bilden ska användas redan innan kameran kommer fram: på webben, i pressen, i sociala kanaler och i årsredovisningen. Med mobila studios kommer vi till er, och leveransen anpassas efter ert tempo.

Vår övertygelse är enkel. Äkta bilder skapar förtroende, och förtroende är det som får mottagaren att agera.

Michael Steinberg

Behöver ni bilder som visar vilka ni verkligen är?

Vi fotograferar porträtt, personal, event och reklam i Stockholm och över hela landet, på plats hos er eller i studio. Vill du se hur ett uppdrag kan se ut för just ert företag? Börja med vår sida för företagsfotografering i Stockholm, eller läs om hur vi arbetar som reklamfotograf för kampanjer och varumärken.

Vanliga frågor om AI-bilder och fotografer

Får företag använda AI-bilder i marknadsföring?

Ja, men med ansvar. Bilden saknar i regel upphovsrätt om den helt skapats av AI, och den som publicerar ansvarar för att den inte gör intrång i andras rättigheter. Om bilden kan uppfattas som en äkta skildring av verkliga personer, platser eller händelser kan den behöva märkas enligt AI-förordningen.

Måste alla AI-bilder märkas sedan augusti 2026?

Nej, inte synligt. Märkningskravet för den som använder AI-bilder tar sikte på deepfakes, alltså innehåll som liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan framstå som äkta. Företagsbilder kan beröras, särskilt AI-genererade personer och produktbilder som kan vilseleda. Leverantörerna av AI-verktyg ska dessutom märka bilderna maskinläsbart.

Kan en AI-bild ersätta ett personalporträtt?

Ett AI-porträtt föreställer en person men visar inte ett verkligt ögonblick. För karriärsidor, pressbilder och presentationer där mottagaren ska känna igen och lita på er är ett fotografi det trovärdiga valet. Läs mer om pressbilder för företag.

Hur kan jag visa att mina bilder är äkta?

Arbeta med en fotograf, spara originalfilerna. I kompatibla verktyg kan bildens historia då följas, men tekniken är ännu inte införd överallt och säger inget om huruvida bilden är sann.

Källor

Rekommendationer




Om bloggen och varför jag delar mina erfarenheter

Jag har jobbat som fotograf sedan 1997, och de senaste åren även som innehållsstrateg med fokus på SEO och visuell kommunikation. Den kombinationen är anledningen till att den här bloggen finns. Jag vill dela med mig av det jag lär mig i uppdragen, om allt från hur man optimerar bilder för webben och sociala medier, till vad det faktiskt brukar kosta att anlita en fotograf för ett event, eller vilka regler som gäller när man fotograferar på allmän plats i Sverige.

Många av artiklarna riktar sig till dig som är marknadsansvarig eller jobbar med employer branding och vill förstå hur bilder och film kan stärka ert varumärke, men lika ofta skriver jag för dig som helt enkelt ska bli fotograferad för första gången och känner dig lite osäker inför det.

Bloggen uppdateras löpande utifrån de frågor jag oftast får från kunder, så saknar du ett ämne är det bara att höra av dig med förslag på vad du vill läsa mer om.

Vill du läsa mer om vad jag själv erbjuder utöver bloggen? Du hittar allt om mina fototjänster på fotograf i Stockholm, om filmproduktion på filmfotograf i Stockholm, och om hur jag jobbar med SEO och innehållsstrategi på digital innehållsstrateg. Är du nyfiken på vem som står bakom bloggen kan du läsa mer på om mig. Har du en fråga du inte hittar svar på här? Hör av dig via kontaktsidan, så tar vi det direkt.

Rulla till toppen