Användningsrätt för bilder: vad ditt företag faktiskt får göra

Kort svar: när ditt företag beställer bilder av en fotograf köper ni som huvudregel en användningsrätt, inte bilderna i sig. Upphovsrätten stannar hos fotografen om ni inte avtalar något annat, och ni får använda bilderna på det sätt och i den omfattning som står skriftligt i avtalet. Därför avgör ni nästan allt redan innan fotograferingen: vilka kanaler, hur länge, om rätten är exklusiv och vem som syns på bilderna. Med en fotograf som planerar användningen tillsammans med er från början slipper ni gissa i efterhand. Men vad händer om avtalet saknas, eller om bilden hamnar i en annons som ingen räknade med? Läs vidare, för det är där de dyra misstagen uppstår.

Fotograf Michael Steinberg
Planera bildrättigheterna från början
Michael Steinberg fotograferar för företag och kan planera bilderna utifrån hur ni vill använda dem.
Företagsfotograf

Viktiga insikter

  • Fotografen har upphovsrätten till uppdragsbilder om ni inte har avtalat något annat. Ni får en licens att använda dem.
  • Ett bra avtal anger bilder, kanaler, ändamål, tid, geografi, exklusivitet, redigering, tredje part och namngivning.
  • Personer som syns i reklam kräver samtycke enligt lagen om namn och bild i reklam. Upphovsrätten räcker inte.
  • Bilder på anställda är personuppgifter, så GDPR gäller också.
  • Klarera användningen före fotograferingen, inte efter publiceringen.

Innehållsförteckning

Ni har betalat för bilderna. Vems är de?

Det här överraskar många marknadschefer. Före 1994 utgick lagen från att beställaren hade rättigheterna till beställda bilder, men sedan dess gäller det omvända: fotografen innehar upphovsrätten till uppdragsbilder om parterna inte avtalar något annat. Det ni köper är alltså en rätt att använda.

Upphovsrätten består av två delar, och det är bra att hålla isär dem:

  • Den ekonomiska rätten. Rätten att framställa exemplar och visa bilden för allmänheten. Det är den här delen fotografen upplåter till er som en licens, det som brukar kallas användningsrätt.
  • Den ideella rätten. Fotografens rätt att namnges och att bilden inte förvanskas. Den stannar hos fotografen.

Hur länge gäller skyddet då? Enligt upphovsrättslagen skyddas en fotografisk bild i 50 år efter det år den togs. Når bilden är verkshöjd, alltså är tillräckligt självständig och originell för att räknas som ett fotografiskt verk, gäller i stället 70 år efter fotografens dödsår. För ett företag betyder det i praktiken att bilderna från förra årets kampanj fortfarande är skyddade när ni vill återanvända dem om fem år. Frågan är bara: täcker ert avtal den nya användningen?

Anställd eller anlitad fotograf: här skiljer sig reglerna

Tar en anställd bilderna som en del av sina arbetsuppgifter ser det annorlunda ut. Då kan arbetsgivaren få ekonomisk användningsrätt inom den normala verksamheten, medan fotografens ideella rätt och rätt till namngivning finns kvar. Uppsala universitet beskriver samma modell i sina riktlinjer för foto och film: universitetet äger rättigheterna till bilder som anställda fotografer tar, men anger fotografens namn där det är brukligt.

Jämförelse av användningsrätt för anställda fotografer

Lägg märke till villkoret. Ingår inte fotografering i tjänsten övergår ingen användningsrätt automatiskt, bara för att någon tog bilden på jobbet. Säljaren som fotograferar ett projekt med mobilen och lägger upp bilderna på er webb har alltså fortfarande rättigheterna själv. Vet ni säkert vem som har tagit bilderna på er sajt i dag?

Det här ska stå i avtalet

Ett muntligt “ni får använda dem fritt” är en källa till tvist. Riksantikvarieämbetets vägledning om upphovsrätt beskriver vad en skriftlig licens bör innehålla, och listan fungerar lika bra för ett företag:

  1. Vilka bilder som omfattas.
  2. Användning och kanaler: webb, sociala medier, tryck, annonser, utomhus, mässor.
  3. Ändamål: redaktionellt, internt, PR eller betald marknadsföring.
  4. Tidsperiod för licensen.
  5. Geografiskt område: Sverige, Norden eller hela världen.
  6. Exklusivitet. Den förutsätts inte, utan måste stå uttryckligen.
  7. Tredje part: får byrån, återförsäljaren eller en partner använda bilderna?
  8. Redigering och beskärning.
  9. Namngivning av fotografen.
  10. Ersättning och betalningsvillkor, samt underskrifter från båda parter.

Punkt 7 är den som oftast fallerar. Även en fri användningsrätt innebär enligt SFF:s råd till bildköpare fri användning i er egen verksamhet, men inte ägande och inte rätt att lämna bilderna vidare till någon annan utan skriftligt medgivande. Samma källa anger att användningsrätten normalt upplåts när full betalning har kommit fotografen till handa.

Hur detaljerat behöver det bli? Titta på offentlig sektor: SKR:s normalavtal med Bildupphovsrätt från 2025 räknar upp webb, sociala medier, nyhetsbrev, digitala presentationer och trycksaker som separata användningar. Planerar ni löpande produktion under året kan ett ramavtal med fotograf samla villkoren på ett ställe.

Människorna på bilden: samtycke, GDPR och reklam

Här kommer den del som många missar helt. Även om ni har full användningsrätt från fotografen har personerna på bilden egna rättigheter.

Reklam. Lagen om namn och bild i reklam förbjuder företag att använda någon annans bild i marknadsföring utan samtycke. Förbudet gäller också den som agerar för företagets räkning, till exempel er reklambyrå. Ett skriftligt modellavtal är därför standard när identifierbara personer syns i annonser, på affischer eller i betalda inlägg på Facebook och Youtube.

Personuppgifter. En bild där någon kan kännas igen är en personuppgift. IMY anger att publicering av bilder på anställda ska bedömas i varje enskilt fall, med ett tydligt syfte och en rättslig grund. För kundnära personal kan en intresseavvägning ibland räcka, men den anställda har då rätt att invända. HR och kommunikation behöver alltså samma rutin, och den går vi igenom i guiden om GDPR och foto på anställda.

Varumärken i bild. Syns en annan aktörs logotyp eller produkt tydligt och vill ni använda bilden i marknadsföring, inhämta först godkännande från rättighetsinnehavaren.

Vad händer om ni gör fel?

Tänk er scenariot: en medarbetare har slutat, hennes porträtt sitter kvar i en kampanj och hon har aldrig skrivit på något. Lagen om namn och bild i reklam ger då utrymme för skäligt vederlag, ersättning för annan skada vid uppsåt eller oaktsamhet och böter vid uppsåt eller grov oaktsamhet. Domstolen kan dessutom besluta att ni ska ändra eller förstöra reklammaterialet. Det är inte bara pengar som står på spel, utan också en kampanj som ni måste dra tillbaka mitt i flödet.

Vad händer om ni gör fel?

Samma logik gäller upphovsrätten. Använder ni en bild utanför licensen, i en ny kanal eller efter att avtalstiden gått ut, kan fotografen kräva ersättning. Den goda nyheten? Nästan alla sådana tvister går att förebygga med en tydlig plan innan första exponeringen.

Så klarerar ni bilder steg för steg

  1. Kartlägg användningen före fotograferingen. Vilka kanaler, kampanjer och marknader ska bilderna leva i under de kommande åren? Ju tydligare bild ni har, desto mer träffsäkert avtal. Här gör det skillnad att arbeta med en fotograf som också kan innehållsstrategi, eftersom användningen planeras ihop med bilderna. Läs gärna hur ni samarbetar med fotograf eller byrå.
  2. Skriv avtalet innan uppdraget. Gå igenom punkterna i listan ovan och få dem skriftligt, undertecknat av båda parter.
  3. Samla in modellavtal och samtycken. Ta med dem på fotodagen, inte veckan efter.
  4. Märk bilderna i bildbanken. Ange fotograf, licensvillkor, giltighetstid och samtycken direkt på filen. Ta aldrig bort metadata som identifierar fotografen.
  5. Ange fotografens namn där licensen eller praxis kräver det.
  6. Följ upp när användningen ändras. Ny kanal, ny marknad eller en partner som vill låna bilderna? Hör av er till fotografen först och spara tillståndet skriftligt.

Vill ni ha en gemensam linje för hela organisationen hör villkoren hemma i era bildriktlinjer för varumärket.

Vår syn på användningsrätt

Vi ser användningsrätten som en del av bildstrategin, inte som juridik som hanteras i efterhand. Den viktigaste frågan är inte vem som äger filen, utan vad bilden ska åstadkomma för ert företag och var den ska synas.

När vi arbetar både som fotograf och digital strateg kan vi koppla ihop de två frågorna redan i planeringen. Då blir avtalet en spegel av er faktiska kommunikation: kampanjen, webben, sociala kanaler och pressmaterialet, i stället för en generell formulering som någon tolkar olika om två år.

Därför börjar vi gärna med frågan: var ska den här bilden synas om ett år?

Michael Steinberg

Bilder som är planerade för hela användningen

Vi fotograferar företag, byråer, varumärken och artister på plats eller i studio, med stillbild och rörlig bild, och har mobila studios för uppdrag hos er. Eftersom vi också arbetar med innehållsstrategi och digital marknadsföring planerar vi bilderna utifrån var ni ska använda dem. Se vår företagsfotografering eller vår sida för reklamfotografering i Stockholm.

Vanliga frågor

Källor

Rekommendationer




Om bloggen och varför jag delar mina erfarenheter

Jag har jobbat som fotograf sedan 1997, och de senaste åren även som innehållsstrateg med fokus på SEO och visuell kommunikation. Den kombinationen är anledningen till att den här bloggen finns. Jag vill dela med mig av det jag lär mig i uppdragen, om allt från hur man optimerar bilder för webben och sociala medier, till vad det faktiskt brukar kosta att anlita en fotograf för ett event, eller vilka regler som gäller när man fotograferar på allmän plats i Sverige.

Många av artiklarna riktar sig till dig som är marknadsansvarig eller jobbar med employer branding och vill förstå hur bilder och film kan stärka ert varumärke, men lika ofta skriver jag för dig som helt enkelt ska bli fotograferad för första gången och känner dig lite osäker inför det.

Bloggen uppdateras löpande utifrån de frågor jag oftast får från kunder, så saknar du ett ämne är det bara att höra av dig med förslag på vad du vill läsa mer om.

Vill du läsa mer om vad jag själv erbjuder utöver bloggen? Du hittar allt om mina fototjänster på fotograf i Stockholm, om filmproduktion på filmfotograf i Stockholm, och om hur jag jobbar med SEO och innehållsstrategi på digital innehållsstrateg. Är du nyfiken på vem som står bakom bloggen kan du läsa mer på om mig. Har du en fråga du inte hittar svar på här? Hör av dig via kontaktsidan, så tar vi det direkt.

Rulla till toppen