Vilka bilder ska du välja till webbplatsen? Kort svar: välj bilder utifrån vad varje sida ska få besökaren att förstå och göra, inte utifrån vad som ser snyggt ut i ett bildarkiv. Framför allt bör de bilder som bär förtroendet, alltså startsidan, teamet och dina tjänster, vara egna och professionellt fotograferade. Planera dem dessutom som en serie med samma ljus och ton, och se till att de kommer i rätt storlek, med alt-text och med klara rättigheter. På så sätt får webbplatsen ett bildspråk som ingen konkurrent kan kopiera. Men var börjar man, och var brukar det gå fel?
Viktiga insikter
- Utgå från målgruppen: fråga dig om bilden hjälper besökaren att förstå innehållet, och välj bort den om svaret är nej.
- Använd egna bilder där förtroendet avgörs: startsidan, “Om oss”, teamet och tjänstesidorna.
- Planera bilderna som en helhet med gemensamt ljus, färg och stil, så att besökaren känner igen er direkt.
- Tekniken räknas: rätt storlek, rätt format och komprimering påverkar laddningstiden, och alt-text är ett tillgänglighetskrav.
- Kontrollera användningsrätt och samtycke innan du publicerar, särskilt när bilden ska användas i marknadsföring.
Innehållsförteckning
- Därför avgör bildvalet första intrycket
- Börja med frågan: vad ska bilden göra?
- Vilka bilder behöver webbplatsen?
- Skapa ett sammanhängande bildspråk
- Storlek, format och laddningstid
- Alt-text och tillgänglighet
- Rättigheter och samtycke
- Från bildbehov till publicering, steg för steg
- Bilder och strategi i samma uppdrag
- Vår syn: bilden är en del av strategin
- Vanliga frågor om bildval till webbplatsen
- Källor
Därför avgör bildvalet första intrycket
Tänk dig att en potentiell kund landar på er startsida. Redan innan hen har läst en enda rubrik har bilden alltså sagt något: om er som företag, om vilka ni vänder er till och om hur seriöst ni tar ert eget varumärke. Så vad säger era bilder i dag?
Här ligger också den vanligaste fällan. Många företag fyller sidan med generiska bilder från bildbanker, eftersom det går snabbt. Problemet är dock att besökaren har sett samma leende konsult och samma handslag på tio andra webbplatser. Sveriges Kommunikatörers guide till bildsättning på webben rekommenderar därför bilder med människor, att du undviker generiska stockbilder och att du anlitar en professionell fotograf vid kampanjer.
Ännu tydligare blir det på sidor som presenterar personer. Om sidan säger “vår projektledare” men bilden visar någon som aldrig arbetat hos er, vad händer med förtroendet när besökaren förstår det? Det är just där egna bilder gör störst skillnad.
Börja med frågan: vad ska bilden göra?
Innan du letar efter en enda bild behöver du veta vad bilden ska åstadkomma. Ett enkelt sätt är att formulera bildens uppgift i en mening, till exempel: “Bilden ska visa att vi arbetar nära kunden på plats.” Därefter blir det mycket lättare att välja bort det som bara är dekoration.
Tre frågor hjälper dig att sortera:
- Vem ska se bilden? Välj alltid utifrån målgruppens perspektiv, inte utifrån vad ni själva tycker är vackert.
- Stärker bilden budskapet? Uppsala universitets varumärkesmanual slår fast att bilden inte ska konkurrera med budskapet, utan synliggöra det.
- Hör bilden hemma i sammanhanget? KTH:s riktlinjer för bilder på webben påpekar att bilder ska vara relevanta och förstärka texten, och att bilder som inte hör hemma kan försämra sidans ranking i sökmotorer.
Med andra ord: en bild som inte hjälper besökaren att förstå tjänsten tar plats från en bild som skulle ha gjort det. För hantverksföretag syns det tydligt, eftersom en webbplats för måleriföretag säljer bäst när bilderna visar verkliga uppdrag och färdiga resultat.
Vilka bilder behöver webbplatsen?
Alla sidor ställer inte samma krav. Därför lönar det sig att kartlägga bildbehovet sida för sida innan ni bokar en fotografering. Tabellen visar ett sätt att resonera.
| Sida | Vad bilden ska visa | Typ av bild |
|---|---|---|
| Startsida (hero) | Vilka ni är och vad ni erbjuder, på en sekund | Egen bild, gärna med människor i er miljö |
| Om oss och team | Riktiga medarbetare, riktiga ansikten | Egna porträtt i samma stil |
| Tjänste- och produktsidor | Tjänsten i arbete eller produkten i användning | Egna reklam- eller produktbilder |
| Case och referenser | Resultat och samarbete | Egna bilder från uppdrag och event |
| Blogg och nyheter | Artikelns ämne | Egna bilder eller illustrationer i samma ton |
| Kontakt | Att det finns en människa bakom | Egen bild av kontaktpersonen |
Lägg märke till mönstret: ju närmare en sida ligger köpbeslutet, desto viktigare blir det att bilden är er egen. Teamsidan är ett bra exempel. En checklista för professionella profilbilder visar hur mycket kläder, bakgrund och uttryck påverkar intrycket, och därför ger personalfoto på plats hos er ett enhetligt resultat för hela teamet på en gång.
Skapa ett sammanhängande bildspråk
Har du någon gång sett en webbplats där varje bild verkar komma från ett eget företag? Det är resultatet av bilder som valts en och en, utan plan. Lösningen är ett gemensamt bildspråk.
Sveriges Kommunikatörer rekommenderar att du redigerar bilderna utifrån organisationens tonalitet, till exempel med färgfilter och grafiska element, så att bildspråket hänger ihop och stärker varumärkets visuella identitet. Karolinska institutets riktlinjer går ännu längre: bilderna ska ha koppling till ämnet, vara högupplösta med bra ljus, kontrast och skärpa och helst tas av en professionell fotograf.
I praktiken handlar bildspråket om några få beslut:
- Ljus: naturligt och mjukt, eller kontrastrikt och dramatiskt?
- Färg: varma toner, kyliga toner eller er profilfärg som återkommer i miljön?
- Komposition: luft för text i bilden, eller tajta beskärningar?
- Människor: poserade porträtt eller dokumentära ögonblick i arbete?
Bestämmer du dessa saker innan fotograferingen blir varje ny bild en del av samma berättelse. Läs gärna vår guide till företagsfoto för fler exempel på hur ett bildspråk tar form.
Storlek, format och laddningstid
Nu kommer den del som många hoppar över, och som ofta kostar mest i synlighet. En perfekt bild som laddar långsamt hinner aldrig göra sitt jobb.
Västra Götalandsregionens webbhandbok konstaterar att varje bild försämrar sidans laddningstid och därmed även placeringen i Google, och att JPG tar mindre plats än PNG. Googles mått Largest Contentful Paint mäter när det största elementet på skärmen har laddats, och det är ofta hero-bilden. Enligt web.dev bör det ligga på högst 2,5 sekunder.
Några tumregler som fungerar för de flesta företagswebbplatser:
- Använd JPEG för fotografier och PNG för logotyper, ikoner och grafik.
- Exportera i den storlek bilden faktiskt visas i. Sveriges Kommunikatörer rekommenderar 1080 pixlar för vanliga bilder på hemsida eller blogg.
- Komprimera alltid innan uppladdning och kontrollera bilden i både mobil- och datorvy.
- Beskär så att motivet fungerar även i smala mobilformat.
Vill du gå djupare finns en bra genomgång av hur du optimerar bilder för snabbare laddning. Vi har också skrivit om bildkomprimering för webb och om bästa bildformat för marknadsföring.
Alt-text och tillgänglighet
Alt-text är den text som skärmläsare läser upp i stället för bilden. Enligt DIGG:s webbriktlinjer, som bygger på WCAG-kriteriet 1.1.1, ska foton, ikoner och diagram ha ett textalternativ med samma syfte som bilden. Formulera texten utifrån bildens budskap, och undvik inledningar som “Bild på” och subjektiva omdömen.
VGR:s webbhandbok ger en konkret ram: alt-texten ska vara beskrivande, kortfattad, högst 150 tecken och skriven som en mening med punkt. Kraven gäller dessutom för fler verksamheter än tidigare. Sedan den 28 juni 2025 gäller lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i Sverige, med nya krav på bland annat digitala tjänster. Osäker på om lagen gäller just er verksamhet? Fråga en jurist med inriktning på tillgänglighetsfrågor.
Vår guide om att skriva rätt alternativtext innehåller övningar och exempel från verkliga webbplatser.
Rättigheter och samtycke
Här finns den risk som de flesta underskattar. KTH påminner om att det är förbjudet att ta andras bilder från webben för eget bruk, och att den som publicerar ansvarar för att personerna på bilden har samtyckt.
Upphovsrättsskolans guide förklarar att bilder som används i reklam inte får publiceras utan samtycke från dem som syns. Minderåriga kan behöva föräldrarnas tillstånd, och konstverk i bild kräver tillstånd från både konstnären och fotografen. Upphovsrättsligt skyddade bilder får heller inte publiceras utan tillstånd, vilket Nationalmuseum beskriver tydligt.

Med egna, beställda bilder blir det här betydligt enklare. Du vet vem som har tagit bilden, vilka som syns och vad ni har kommit överens om kring användningsrätt. Kontrollera ändå alltid tre saker innan publicering: vem som äger rättigheterna, var bilden får användas och att alla som syns har gett sitt samtycke.
Från bildbehov till publicering, steg för steg
- Kartlägg sidorna. Lista varje sida och skriv en mening om vad bilden ska göra där.
- Bestäm bildspråket. Välj ljus, färg och stil. Här hjälper vi till med både den visuella riktningen och innehållsstrategin.
- Planera fotograferingen. Samla motiv, personer och miljöer i en körplan, så att ni får alla bilder vid samma tillfälle. Vi fotograferar på plats hos er eller i studio, med mobil studio vid behov.
- Fotografera och välj. Välj de bilder som svarar mot meningen från steg ett, inte bara de som är snyggast.
- Redigera och exportera. Anpassa storlek, format och komprimering för webben.
- Publicera med alt-text. Skriv alt-text för varje meningsbärande bild och kontrollera rättigheter och samtycke.
- Följ upp. Mät laddningstiden och se vilka sidor som presterar bäst. Vi arbetar även med webbanalys och optimering.
Bilder och strategi i samma uppdrag
Behöver ni nya bilder till webbplatsen? Vi fotograferar porträtt, personal, reklam och event för företag, byråer och varumärken, i Stockholm och över hela landet. Eftersom vi även arbetar med SEO-optimerat innehåll och digital strategi planerar vi bilderna utifrån hur de ska användas på sidan. Läs mer om företagsfotografering eller om vårt arbete som digital innehållsstrateg.
Vår syn: bilden är en del av strategin
Vi ser bildval som ett strategiskt beslut, inte som det sista steget innan lansering. När fotografen förstår hur webbplatsen är uppbyggd, vilka sökord sidorna ska ranka på och vad varje sida ska leda till, blir bilderna verktyg i stället för dekoration.
Därför kombinerar vi fotografi och digital marknadsföring i samma uppdrag. Vi planerar bildspråket, fotograferar på plats eller i studio och levererar bilder anpassade för webben, med tanke på allt från beskärning i mobilvy till hur bilden stödjer sidans budskap.
Vår erfarenhet från uppdrag åt både stora varumärken och reklambyråer har lärt oss en sak: de starkaste webbplatserna har bilder som bara kan tillhöra dem.
Michael Steinberg
Vanliga frågor om bildval till webbplatsen
Hur många bilder behöver en företagswebbplats?
Det beror på hur många sidor ni har och vad varje sida ska göra. Utgå från en bild per viktigt budskap snarare än en bild per stycke. Startsida, team och tjänstesidor bör prioriteras först.
Räcker det med bilder tagna med mobilen?
Mobilbilder kan fungera i sociala medier, men på webbplatsen bär bilderna ert varumärke. Riktlinjer som Karolinska Institutet betonar bra ljus, kontrast och skärpa, helst från en professionell fotograf. Det ger ett enhetligt och trovärdigt intryck.
Vilket filformat ska jag använda?
JPEG passar fotografier och tar mindre plats, medan PNG passar logotyper, ikoner och grafik. Exportera alltid i den storlek bilden visas i och komprimera före uppladdning.
Hur hittar jag rätt fotograf för webbplatsens bilder?
Titta på portfolion, fråga hur fotografen planerar bildspråket och om bilderna levereras webbanpassade. Vår guide, så hittar du rätt fotograf för företagsporträtt, går igenom frågorna steg för steg.
Källor
- Sveriges Kommunikatörer: Din guide till bildsättning på webben
- Uppsala universitet: Varumärkesmanual, bilder
- KTH: Bilder på webben
- Karolinska institutet: Användning av bild och film
- Västra Götalandsregionen: Webbhandbok, bilder
- web.dev: Largest Contentful Paint
- DIGG: Beskriv med text allt innehåll som inte är text
- MTM: Tillgänglighetslagen och de nya kraven
- Upphovsrättsskolan: Upphovsrättsguide
- Nationalmuseum: Om bilder och upphovsrätt


